Kärlekskalas

Happ, så är man tillbaka från vårt kickass fest vi hade. För dom som inte vet kan jag ju berätta.

Allt började med att man sitter i lugnet hemma och spelar spel då Martin ringer och säger att vi måste träffas och prata om att ha ett kärlekskalas för att fira att Nylin och Stordal blev 36 (eller 19 respektive 17). Och när dom ringer är det viktigt eftersom dom ALDRIG ringer. Så vi snackade ihop oss och det blev bestämt att ni skulle ha ett kalas.... nästra dag. Lite panikartat blev det med det ordnade sig.
Hjälpte martin med att få nyckeln till kvartersgården. Trode att det skulle vara skitjobbigt med bokning och sånt men det visade sig vara jävla enkelt. Hon som hade nyckeln öppnade, undrade vart vi bodde, sa snabbt reglerna, sa till oss att sätta på elementen och voila så var allt löst. Och sen blev det fest. Det var kul med mycket alcohol.
En massa roliga människor var där som Nyllet, Stordal, Åkesson, Mercha, Ludde, Emilia, Gråsvärds Johan, jag och min nära vän absintfen. Mycket roligt var det med spontana, nakna snöbadningar (lär dig Emilia att inte utmana en silver på något komplett dumt när han är full), dansande och torrhumpande.

Huvudvärken imorse var inte så skön därimot. Eller städandet. Men festen vägde endå mera så jag var glad ^^.

Experiment?

Satt för en stund sen med min psykologiläxa om kemisk psykologi då det slog mig. Jag satt och läste stycket om adrenalin och noradrenalin. Adrenalinet kopplas på för flykt när vi ser något hotfult och noradrenalinet om vi bestämmer oss för att bekämpa det vi tycker är hotfult. Men om man då säger som pavlos teori om att generalisear i hjärnan och att genom assosiera något med något annat så sprider kroppen vissa ämnen eller säger åt den att göra något. Precis som pavlo gjorde på hundarna i hans experiment. Dom blev placerade i ett rum. Dom senare fick höra en ringsignal och sedan kom mat. Efter ett tag så var det så att hundarna började salivera vid signalen utan att ens se maten. Pavlo hade bevisat sin teori om generalisering.

Men om man nu skulle kunna föra över detta på människor? Genom att sätta dom i ett mörkt rum och låta dom se på filmer om misshandel eller låta folk gå fram och skrika dom i ansiktet så skapas ju adrenalin, som i flykt eftersom man frukar sådant eller tycker det är obehagligt. Men vad händer då om man på konstgjord väg skickar in mängder av noradrenalin när dom är inne i rummet så att dom vii försvara sig eller till och med gå till anfall och vill slå ner dom som skriker imot dom. Skulle dom så kunna på egen hand senare när sånt händer i verkligheten, utanför rummet, kunna producera den mängden noradrenalin som behövs?
Eller för den delen lära folk att bli resenstanta imot smärta genom att skada någon och sedan ge dom en dos extra endorfiner så borde han genom tiden koppla smärtan med njutning efter. Men detta gör ju bara så att dom får njutning i självförsvar. Om man då skulle sätta dom i rummet igen och låta dom se på våldsfilmer samtidigt som dom fick endorfiner så skulle dom känna njutning av att orsaka våld. Skulle detta då kunna skapa människor som söker strid och ger sig inte förens dom är döda eftersom dom söker sig efter smärta? Är det så enkelt att skapa en supersoldat? Eller?


Ibland skrämmer min fantasi mig.

Jävla skithuvuden!

Jag blir så förbannad. Jag kan inte på något sätt förfölja minna drömmar inom det militära på något sätt! Varför? Jo för en fittig liten gubbe i Karlstad anser att jag inte passar utan att en ha träffat mig! Varför ska dom vara så jävla orättvisa och inte ens pröva om mig!? Är så jävla besviken och arg på deras intollerans. Jag är troligen duktigare än dom majoriteten men trotts det tar dom bara in pundhuvuden! Varför är livet så JÄVLA orättvist!? Lumpen är glädjer massorna och skiter på alla andra. JÄVLA SVIN!

Nervositet

Fan vad jag är nörvös för tillfället. Har skickat iväg fyra mail nu till olika håll på försvarsmakten. Ett till nordöstra, ett till flygvapenfrivilliga, ett till försvarsutbildarna och ett till pliktverket. Det jag är mest nörvös för är pliktverket där jag verkeligen hoppas få min dom överklagad. Dom kan inte säga hur arbetsduglig jag är utan att ens träffat mig! Jag vill med i militären. Det har blivit en slags dröm på senaste tiden att få göra kariär i militären. Jag har sökt igenom vad jag är bra på och det har visat sig att det jag är bra på inte hjälper folk alls. Jag är bra i filosofi, psykologi och rättskunskap. Ämnen som max hjälper rika överklassmänniskor. Jag vill inte hjälpa folk vars bekymer som mest är rotade i brist på pengar eller att dom lever ett falskt liv, jag vill hjälpa folk att ens ha möjligheten till ett sånt liv. Jag vill ut i världen och göra en skilnad och det är en sak som jag har upptäckt som jag är bra på förutom dom tre ämnerna.

Jag vill göra lumpen, jag vill bevisa vad jag går för. Jag fick fan inte ens stiga in i det helvetiska mönstringskontoret! Jag skulle kunna ta nästan vilken tjänst som helst, även om det är att sitta i arteleriet eller bandvagnskytt. Bara jag är med i det hela! Jag tänker ta försvarsutbildarna som sists utväg men innan dess ska jag kämpa för min rätt i det militära!

Ska nog skicka iväg några brev på måndag också, dom är dom tvugna av lag att svara på. Sen är det bara att hålla tummarna och att dom är översende med vad dom beslutar.

Dålig människa?

Idag råkade jag snubbla över en djuraktivistvideo, nämligen denna: http://www.youtube.com/watch?v=I-UpQTpvoes&mode=related&search

Det som störde mig var inte djuren som led eller liknande, utan att jag inte kände en enda känsla när jag såg dom. Jag kunde kolla på när dom fick halsen avskuren och jag blev faktist hungrig i vissa fall. Jag kommen nog troligen aldrig att lämna mitt arv att äta kött. Vi har gjort det sedan vi skapades, sedan apstadiet. Att förneka det är som att gå imot naturens balans. Vi finns för att äta kött, att gämna ut balansen. Att äta vegetariskt är som att gå imot naturen. Att äta kött är det jag gör för att överleva och om flertalet djur måste dö för det så är det, hur egoistiskt det än låter, helt acceptabelt.


Nu är jag hungrig igen.