Ja, då sitter man här vid helgens slut och ska berätta om fredagen man hade. Orkar inte ta lördagen då mamma hade 50års kalas och jag spenderade 50% av tiden utanför och drack öl med några kompisar.
Fredag: Mösspåtagning
Ja, ursanimej vad bra det känns att skolan är slut. Jag tar ju igentligen studenten den 8 juni men nu var det mösspåtagning.
"Och så släpper ni balongen med vänster hand och sedan på med mössan med höger..."
Happ, det var ju enkelt.
Aja, efter några "kodac moments" med föräldrarna så var det dags att följa med klasskamraterna till någons hus och förkröka. Köpte några murphys och så var det av med buss 622. Det var typ världens bästa busschaför som körde.
"15 studenter: Tuta!
10 sekunder senare: *tut, tut*
15 Studenter: JAAAAAAA!"
Väl hos människan blev det några öl (typ 2-3) och lite skratt för att sedan dra igen. Vi skulle till gallerian och en resturang som hette april på "studentmiddag". Buss igen och sedan roslagsbanan.
" Klasskompis: Fan vad jag är pissnödig!"
"Klasskompis 2: Men kan du inte hålla dit?"
"K1: Nej, det är ju bajslångt till stan!"
"K2: Men hur fan gör du då då?"
"K1: Nej, nu pissar jag i papperskorgen! *går iväg och kommer tillbaka 10 minuter senare*"
"K1: Jag har inte gjort något, förstått"
Efter resan dit och en om möjligt grövre men mera sargad röst efter gammla klasiker som "snabbköpskasörskan" och "för vi ska ta studenten" så åkte vi först till ett litet hak kallat "HarryBJames" Första man ser när man går genom dörren är ett bort med tre svartrockare med nerhängda krusifix och fintroll t-shirts. Jag höll mig lite lågt med minna åsikter ;). Efter en starköl så var det av till april där vi satte oss och tog några vatten så var det "maten". Man satt där hungrig som en gris (illa för att vara mig) och in kommer en liten köttbit med en kryddad poatis på sidan. Mums, förrätt tänker jag och så sa det slafs och så var den borta. Sen upptäckte jag sanningen...
"Klasskompis: Du ahlberg, det där var varmrätten"
Efter den meningen utbrister jag ett "Du skämtar? Happ, donken nästa då?". Sammanlagt drack jag några smuttar av Jack Daniels och en starköl (att tillägga så drack jag ölen på en gång för att hina med när alla bara drog). Och sen så bestämde sig alla att det var dags att åka till tegelbruket för att festa lite.
"Klasskompis: Jo, jag rakade benen igår så dom är skitlena, här, känn Ahlberg *tar tag i min hand och ägger det på vaden*
Ibland är minna klasskompisar roliga när dom är "salongsberusade". Som sagt så drog det till tegel där jag fick en oväntad överaskining när man hade kommit in. Där satt Anton, Mattias, Erik och en klasskompis vid namn Anders och drck vid uteserveringen, trevligt. Så jag gick till baren för att beställa en karlsberg och vad ser man att dom har som får ansiktet att lysa upp? Jo HOBGOBLIN! Så beställer man 50 cl av det och sätter sig och snackar en stund med dom om.... ja, Gud vet vad. Sen blev jag utmanad på lambo av en klasskamrat och där slant en trulborg ned. Efter lite mingel och dans så gick en av dom mest närstående klasskamraterna fram (Erik) och han fick en snilleblixt.
"Vi går hem till Åkersberga!" (att tilläggas var detta Täby och mellan dessa plattser är det ca 1,5-2 mil)
Jag i mitt yters nyktra tillstånd tyckte ju efter lite övertalning att detta var en utmärkt ide och det bar av. Då var klockan 00.25.
Vi börjar vårt äventyr att ta av oss tröjorna i den varma sommarnatten och gick i bara kavaj. Helt plötsligt fick vi ett sådan oerört sug efter gifflar så vi bestämde att statoil var en bra första hållpalts. Så stapplar vi in på Statoil, jag går fram till kassan, sätter ner armbågen i disken samtidigt jag pekar med hela handen och säger med en utsliten, wiskystänkt röst
"Du, vad fan har ni gifflarna?".
Efter lite handlande så gick vim längst med rälsen. Vi möte tre tåg. Det första var vid fängelset
"Jag: Shit, vi kan ju inte kasta oss på stängslet för då ser det ju ut som vill ska klättra över."
"Erik: Ahlberg, vem fan försöker rymma IN till ett fängelse!?
Det andra var såg vi rakt framför oss och det tredje upptäkte vi 50 meter ifrån oss och då kommer utrycket:
"TÅG!"
När klockan var 04:30 var vi äntligen frame i Åkersberga. Fötterna var döda, man gick som en zombie, handen var blå efter statoilkassen och studentmössan på sne och så var man frame. Man gjorde ett snabbt avsked med Erik och tackade för sälskapet och gick hem för att snabbt byta till pjamas och falla i sängen att sova. Sen sov jag till 12.00 nästa dag.
Oj vilket kul äventyr ^^
Sunday, May 27, 2007
Monday, May 14, 2007
Burninating money
Wow, pengarna bara rinner iväg. Gotland tar en massa pengar, skivorna tar en massa pengar, andra grejer tar en massa pengar.
Den här veckan ska jag på skiva imorgon som kapten krok (heh heh) och bara det kostar, sen ska jag betala en middag på 250 kr imorgon. På torsdag ska jag handla kostym och på fredag ska jag till sjätte tunnat och äta middag. Senare på lördagen ska jag och fira en kompis som fyller 20 år ute i jag vet inte vart och måste fixa en dräkt till det. Sen så ska man ha utspring och sånt bajs. Allt verkar bara speeda iväg nu.
Men om man ska kolla på annat så har jag upptäckt att jag har en ganska bred musiksmak. Jag kan byta från sabaton till Jonny Cash. Påtal om den mannen så har han gjort en låt jag gillar speciellt "God´s gonna cut you down"
Den här veckan ska jag på skiva imorgon som kapten krok (heh heh) och bara det kostar, sen ska jag betala en middag på 250 kr imorgon. På torsdag ska jag handla kostym och på fredag ska jag till sjätte tunnat och äta middag. Senare på lördagen ska jag och fira en kompis som fyller 20 år ute i jag vet inte vart och måste fixa en dräkt till det. Sen så ska man ha utspring och sånt bajs. Allt verkar bara speeda iväg nu.
Men om man ska kolla på annat så har jag upptäckt att jag har en ganska bred musiksmak. Jag kan byta från sabaton till Jonny Cash. Påtal om den mannen så har han gjort en låt jag gillar speciellt "God´s gonna cut you down"
Well you may throw your rock and hide your hand
Workin' in the dark against your fellow man
But as sure as God made black and white
What's done in the dark will be brought to the light
You can run on for a long time
Run on for a long time
Run on for a long time
Sooner or later God'll cut you down
Sooner or later God'll cut you down
Må han vila i frid
Hoppas ingen tar illa upp nu för jag sa så
Friday, May 11, 2007
Men herre...
Jag tror nog att jag har hört allt dom senaste dagarna. Alla verkar ha sin egna bild av mig och min tro. Jag tror nog att flertalet av dom bilderna är vinkade på ett hemskt sätt. Därför ska jag motbevisa alla påståenden med ett sant-falskt upplägg på just påståenden som är sagda eller kan komma upp och sedan ska jag förklara mitt svar.
Påstående: Jag anser folk av andra religioner hendingar.
Sanning: Falskt. Jag anser inte att folk är hedningar om dom tror på andra religioner. Om en människa tänker på att göra gott för andra och menar det i sitt hjärta är denna människa en god människa, vilken religion han än har. Det där med syndare kommer ifrån att jag i skolmatsalen på skämt sa så med en lite mörkare röst för att försöka understryka att jag inte menade allvar.
Påstående: Jag anser syndare mindre värda.
Sanning: Sant. Men i den meningen att jag menar att en person som lever gott i sitt hjärta och hjälper andra på grund av vänlighet och vänvilja är mera värd en den människa som lever i en slags egen egosim där man sättar sig själv först i alla meningar och inte respekterar sinna medmänniskors värde. För en sån människa är för mig en syndare, inte bara mot gud, utan imot sinna medmänniskor.
Påstående: Jag predikar om gud och jesus hela tiden
Sanning: Falskt. Ibland så kommer gud upp på tal i en vanlig diskution för gud är en av mitt liv och ibland kan jag ta ett bibelcitat för att spegla hur jag tänker. Det är inte så att jag kastar in min tro i en diskution där det är helt irrelevant för det är ju just helt irrelevant. Anledningen till att gud har varit på tal så mycket dom senaste dagarna är därför jag blir hela inträngd i ett hörn när alla andra helt irrelevant säger saker som "du är inte dig lik" eller "vi är oroliga". Vad ska jag göra? Sitta tyst och titta bort? Är inte det en värre sak att totalt ignorerara er.
Påstående: Jag försöker få folk att konvertera till kristendommen.
Sanning: Falskt. Jag har en gång sagt i min blogg att eftersom Martin inte har ett skyddsnät i att tro på Gud som jag gör så vill jag att hans skyddsnät ska vara hans tro till sinna vänner. Jag har inte försökt konvertera någon men jag skulle bli glad om någon gjorde det.
Påstående: Jag är otrevligare och ignorerar allas åsikter
Sanning: Falskt. Eftersom jag gång på gång blir intryckt i otrevliga situationer där jag blir anklagad att vara otrevlig och annorlunda blir jag lite vred för jag vill inte höra det om och om igen. Vad skulle ni göra om ni hade en bra dag och sedan började folk anklaga er och inte slutade hur mycket man försöker förklara?
Och detta med att jag ignorerar alla andras åsikter gör jag verkligen inte. Men när jag får höra samma sak om och om igen så blir jag så nedstämd genom att ingen verkar lyssna på mig och därför orkar inte svara. Det är ju lixom ingen ide.
Påstående: Jag tycker illa om/hatar Kevin för han har en mera tro till vetenskapen än Gud och han förkastar min tro.
Sanning: Falskt. Alltså, detta är nog den dumaste anklagelse jag hört. Anledningen till att jag blev arg var för att jag trode att Kevin menade allvar med att han förstog vad jag sa och att han verkligen undrade vilken kyrka jag går till. Tankegången hos mig var då "Ja! Underbart, då kan han följa med och se att det är inget fel på gudstjänsten och att jag inte är med i en sekt!". Men när du sedan skrev ditt inlägg på ett sådant sätt så att det såg ut som att du ville ha all upmärksamhet och visa hur duktig du verkar vara så blev jag vred, mycket vred. Anledning? För det kändes att han hade gått ett steg längre och spelat på min lojalitet och tron på minna vänners godhet. Att du använde detta för att få ut information ur mig. Vid den tidpunkten var jag som sagt vred. Jag hatar dig inte Kevin men får man inte bli arg för en sak? Om du vill "hjälpa mig" (som ni så fint utrycker det) så aldrig, och jag menar ALDRIG gå bakom min rygg och lura mig för att få ut information. Fråga mig och jag kommer svara.
Påstående: Jag följer bibeln till minsta lilla ord.
Sanning: Falskt. Jag följer bibeln till dom regler där det behagar minna medmänniskor. Jag tror inte på förföljelse av homosexuella eftersom det dom utrycker är kärlek och jag ser inge fel i detta. Jag anser inte att kvinnor är nedanstående utan anser dom jämnlika och kanske lite högre än männ. Kvinnor har aldrig startat krig eller slåss som männ gör. Jag anser inte att man ska förfölja andra religioner eftersom en männsika som lever gott för sina medmänniskor ska inte förföljas utan ses upp till. Exempel på dessa är b.l.a buddhistiska munkar som har dedikerat sinna liv till att hjälpa andra.
Påstående: Jag anser att Satanism och Djävulsdyrkan är en dålig och hemsk tro.
Sanning: Sant. Djävulsdyrkan är att man offrar och tillber till onskan och detta kan omöjligen leda till gott. Och Anton LaVey syn på sin satanism förkastar jag också. Den går i grund och botten ut på att man ska tänka på sig själv först i alla situationer och sedan kanske (om man vill) hjälpa andra. Detta förkastar jag och menar att om en person är mindre ställd än en själv så ska man försöka hjälpa den personen även om det tar på ens personliga "komfort". Nu ska man inte följa nyllins skräck exempel på att om jag får tio kronor mer i lön måste jag ge 5 kronor till den andra mäniskan så att alla har lika ställt. Man ska se eftersig själv i situationer där andra människor inte tar skada. Nyllet använde ett exempel för att försöka förlara LaVeys syn på det hela. Exemplet lydde att om ens hus brann och ens bästa vänns hus brann samtidigt så skulle man först rädda sitt hus och sedan försöka hjälpa grannen. Hur jag ressonerar är annorlunda. Om mitt hus är endast mitt hus som jag har köpt och endast jag använder så räddar jag hellre min bästa vänns hus eftersom han kanske ser sitt hus mera värdefullt eller inte har råd med ett nytt. Jag kan alltid tjäna nya pengar och och skaffa en ny bostad. Det därimot kanske inte min vänn kan.
Påstående: Jag gillar inte anti-kristen musik och upprädanden.
Sanning: Sant. Av samma anledning som en mörkhyad person eller en med judisk tro inte gillar att lyssna på vit-makt musik eller få sånt kastat i deras ansikten så gillar jag inte att lyssna på death-metal som sjunger om hur hemsk kristendommen är eller höra en massa rabiata 14 åringar tala om hur ont det är med gud. Jag tror inte någon gillar att få sinna åsikter kränkta, vilka åsikter dom en har.
Påstående: Jag är katolik.
Sanning: Nja. Jag vet inte till vilken del av kristendommen jag tillhör. Jag har inte ens läst igenom första moseboken än. Den benämning som min tro är just nu är Kristen och efter jag har läst igenom Bibeln och ransakat min själ så får vi se vad jag är. Men just nu är jag Kristen.
Med dessa Sant eller Falskt frågor hoppas jag att er syn på min tro har ändrats till det bättre. Dessa ord är dom sista jag säger i denhär till synes oändliga debatten. Allt jag ber er om är att acceptera faktumet att jag är kristen, jag följer vissa levnadsregler enligt böckernas bok bibeln, jag tror på fadern, sonen och den helige anden, jag vill ibland kunna lägga ut en komentar som anspeglar på kristendommen ibland utan att bli fördömd och till sist att jag ibland måste avika för att gå på mässa eller någon annan högtid. Det är allt.
/Johan Ahlberg
Påstående: Jag anser folk av andra religioner hendingar.
Sanning: Falskt. Jag anser inte att folk är hedningar om dom tror på andra religioner. Om en människa tänker på att göra gott för andra och menar det i sitt hjärta är denna människa en god människa, vilken religion han än har. Det där med syndare kommer ifrån att jag i skolmatsalen på skämt sa så med en lite mörkare röst för att försöka understryka att jag inte menade allvar.
Påstående: Jag anser syndare mindre värda.
Sanning: Sant. Men i den meningen att jag menar att en person som lever gott i sitt hjärta och hjälper andra på grund av vänlighet och vänvilja är mera värd en den människa som lever i en slags egen egosim där man sättar sig själv först i alla meningar och inte respekterar sinna medmänniskors värde. För en sån människa är för mig en syndare, inte bara mot gud, utan imot sinna medmänniskor.
Påstående: Jag predikar om gud och jesus hela tiden
Sanning: Falskt. Ibland så kommer gud upp på tal i en vanlig diskution för gud är en av mitt liv och ibland kan jag ta ett bibelcitat för att spegla hur jag tänker. Det är inte så att jag kastar in min tro i en diskution där det är helt irrelevant för det är ju just helt irrelevant. Anledningen till att gud har varit på tal så mycket dom senaste dagarna är därför jag blir hela inträngd i ett hörn när alla andra helt irrelevant säger saker som "du är inte dig lik" eller "vi är oroliga". Vad ska jag göra? Sitta tyst och titta bort? Är inte det en värre sak att totalt ignorerara er.
Påstående: Jag försöker få folk att konvertera till kristendommen.
Sanning: Falskt. Jag har en gång sagt i min blogg att eftersom Martin inte har ett skyddsnät i att tro på Gud som jag gör så vill jag att hans skyddsnät ska vara hans tro till sinna vänner. Jag har inte försökt konvertera någon men jag skulle bli glad om någon gjorde det.
Påstående: Jag är otrevligare och ignorerar allas åsikter
Sanning: Falskt. Eftersom jag gång på gång blir intryckt i otrevliga situationer där jag blir anklagad att vara otrevlig och annorlunda blir jag lite vred för jag vill inte höra det om och om igen. Vad skulle ni göra om ni hade en bra dag och sedan började folk anklaga er och inte slutade hur mycket man försöker förklara?
Och detta med att jag ignorerar alla andras åsikter gör jag verkligen inte. Men när jag får höra samma sak om och om igen så blir jag så nedstämd genom att ingen verkar lyssna på mig och därför orkar inte svara. Det är ju lixom ingen ide.
Påstående: Jag tycker illa om/hatar Kevin för han har en mera tro till vetenskapen än Gud och han förkastar min tro.
Sanning: Falskt. Alltså, detta är nog den dumaste anklagelse jag hört. Anledningen till att jag blev arg var för att jag trode att Kevin menade allvar med att han förstog vad jag sa och att han verkligen undrade vilken kyrka jag går till. Tankegången hos mig var då "Ja! Underbart, då kan han följa med och se att det är inget fel på gudstjänsten och att jag inte är med i en sekt!". Men när du sedan skrev ditt inlägg på ett sådant sätt så att det såg ut som att du ville ha all upmärksamhet och visa hur duktig du verkar vara så blev jag vred, mycket vred. Anledning? För det kändes att han hade gått ett steg längre och spelat på min lojalitet och tron på minna vänners godhet. Att du använde detta för att få ut information ur mig. Vid den tidpunkten var jag som sagt vred. Jag hatar dig inte Kevin men får man inte bli arg för en sak? Om du vill "hjälpa mig" (som ni så fint utrycker det) så aldrig, och jag menar ALDRIG gå bakom min rygg och lura mig för att få ut information. Fråga mig och jag kommer svara.
Påstående: Jag följer bibeln till minsta lilla ord.
Sanning: Falskt. Jag följer bibeln till dom regler där det behagar minna medmänniskor. Jag tror inte på förföljelse av homosexuella eftersom det dom utrycker är kärlek och jag ser inge fel i detta. Jag anser inte att kvinnor är nedanstående utan anser dom jämnlika och kanske lite högre än männ. Kvinnor har aldrig startat krig eller slåss som männ gör. Jag anser inte att man ska förfölja andra religioner eftersom en männsika som lever gott för sina medmänniskor ska inte förföljas utan ses upp till. Exempel på dessa är b.l.a buddhistiska munkar som har dedikerat sinna liv till att hjälpa andra.
Påstående: Jag anser att Satanism och Djävulsdyrkan är en dålig och hemsk tro.
Sanning: Sant. Djävulsdyrkan är att man offrar och tillber till onskan och detta kan omöjligen leda till gott. Och Anton LaVey syn på sin satanism förkastar jag också. Den går i grund och botten ut på att man ska tänka på sig själv först i alla situationer och sedan kanske (om man vill) hjälpa andra. Detta förkastar jag och menar att om en person är mindre ställd än en själv så ska man försöka hjälpa den personen även om det tar på ens personliga "komfort". Nu ska man inte följa nyllins skräck exempel på att om jag får tio kronor mer i lön måste jag ge 5 kronor till den andra mäniskan så att alla har lika ställt. Man ska se eftersig själv i situationer där andra människor inte tar skada. Nyllet använde ett exempel för att försöka förlara LaVeys syn på det hela. Exemplet lydde att om ens hus brann och ens bästa vänns hus brann samtidigt så skulle man först rädda sitt hus och sedan försöka hjälpa grannen. Hur jag ressonerar är annorlunda. Om mitt hus är endast mitt hus som jag har köpt och endast jag använder så räddar jag hellre min bästa vänns hus eftersom han kanske ser sitt hus mera värdefullt eller inte har råd med ett nytt. Jag kan alltid tjäna nya pengar och och skaffa en ny bostad. Det därimot kanske inte min vänn kan.
Påstående: Jag gillar inte anti-kristen musik och upprädanden.
Sanning: Sant. Av samma anledning som en mörkhyad person eller en med judisk tro inte gillar att lyssna på vit-makt musik eller få sånt kastat i deras ansikten så gillar jag inte att lyssna på death-metal som sjunger om hur hemsk kristendommen är eller höra en massa rabiata 14 åringar tala om hur ont det är med gud. Jag tror inte någon gillar att få sinna åsikter kränkta, vilka åsikter dom en har.
Påstående: Jag är katolik.
Sanning: Nja. Jag vet inte till vilken del av kristendommen jag tillhör. Jag har inte ens läst igenom första moseboken än. Den benämning som min tro är just nu är Kristen och efter jag har läst igenom Bibeln och ransakat min själ så får vi se vad jag är. Men just nu är jag Kristen.
Med dessa Sant eller Falskt frågor hoppas jag att er syn på min tro har ändrats till det bättre. Dessa ord är dom sista jag säger i denhär till synes oändliga debatten. Allt jag ber er om är att acceptera faktumet att jag är kristen, jag följer vissa levnadsregler enligt böckernas bok bibeln, jag tror på fadern, sonen och den helige anden, jag vill ibland kunna lägga ut en komentar som anspeglar på kristendommen ibland utan att bli fördömd och till sist att jag ibland måste avika för att gå på mässa eller någon annan högtid. Det är allt.
/Johan Ahlberg
Wednesday, May 02, 2007
Tankar
Jag sitter här framför datorn med en kopp te och ett mail framför mig. Det är från Dennis, han bad om ursäkt om hans kommentarer i min blogg hade retat upp mig på något sätt.
Det är det jag gillar med Dennis. Han har alltid varit en vänlig själ som inte velat skada en fluga. Han skriker inte på folk, han frågar om folks godtyckande, han är artig och han har det många människor saknar nämligen förmågan att veta när man ska sluta och förmågan att säga förlåt. Han är en av dom vännerna jag respekterar mest i min vänskapskrets.
Och till din förlåtelse Dennis? Den behövs inte. Jag hade inget ont med dig, det är bara det att jag försöker följa bibel till dom punkter som är logiska och goda för mina medmänniskor, inte bråd och död för andra. Jag tror på det goda och ljusa hoppet precis som gud menade att bibeln skulle följas i dens skapelse.
Därimot blev jag lite arg igår, fast det var mest på Kevin. Inte för att han kritiserade min tro för det har jag räknat med att ni killar kommer att göra utan för att han började sina argument med personangrepp. Jag trode bättre om dig Kevin än att förolämpa min tro till gud och säga att jag medvetet vill kränka han.
Men om du vill ta till sådanna argument så kan jag inte hindra dig, bara hindra mig från att svara på dom. Jag tänker inte svara på inlägg där man tar till kränkande ord, tyvär men jag står över sånt.
Och till er andra? Ja nyllet, jag tar till mycket om gud eftersom det står mig nära. Gud har nämligen blivit en person som sitter mig nära om hjärtat. Folk bloggar om deras vänner, vad dom har gjort på dagen, hur dom mår och liknande. Sånt som står dom nära och Gud är något som står mig väldigt nära. Varför ska det vara förbjudet för mig att be om andras trevnad och goda framtid? Sist jag tittade var Gud en god sak, inte en svordom.
Det är det jag gillar med Dennis. Han har alltid varit en vänlig själ som inte velat skada en fluga. Han skriker inte på folk, han frågar om folks godtyckande, han är artig och han har det många människor saknar nämligen förmågan att veta när man ska sluta och förmågan att säga förlåt. Han är en av dom vännerna jag respekterar mest i min vänskapskrets.
Och till din förlåtelse Dennis? Den behövs inte. Jag hade inget ont med dig, det är bara det att jag försöker följa bibel till dom punkter som är logiska och goda för mina medmänniskor, inte bråd och död för andra. Jag tror på det goda och ljusa hoppet precis som gud menade att bibeln skulle följas i dens skapelse.
Därimot blev jag lite arg igår, fast det var mest på Kevin. Inte för att han kritiserade min tro för det har jag räknat med att ni killar kommer att göra utan för att han började sina argument med personangrepp. Jag trode bättre om dig Kevin än att förolämpa min tro till gud och säga att jag medvetet vill kränka han.
Men om du vill ta till sådanna argument så kan jag inte hindra dig, bara hindra mig från att svara på dom. Jag tänker inte svara på inlägg där man tar till kränkande ord, tyvär men jag står över sånt.
Och till er andra? Ja nyllet, jag tar till mycket om gud eftersom det står mig nära. Gud har nämligen blivit en person som sitter mig nära om hjärtat. Folk bloggar om deras vänner, vad dom har gjort på dagen, hur dom mår och liknande. Sånt som står dom nära och Gud är något som står mig väldigt nära. Varför ska det vara förbjudet för mig att be om andras trevnad och goda framtid? Sist jag tittade var Gud en god sak, inte en svordom.
Subscribe to:
Posts (Atom)
