Friday, May 11, 2007

Men herre...

Jag tror nog att jag har hört allt dom senaste dagarna. Alla verkar ha sin egna bild av mig och min tro. Jag tror nog att flertalet av dom bilderna är vinkade på ett hemskt sätt. Därför ska jag motbevisa alla påståenden med ett sant-falskt upplägg på just påståenden som är sagda eller kan komma upp och sedan ska jag förklara mitt svar.

Påstående: Jag anser folk av andra religioner hendingar.
Sanning: Falskt. Jag anser inte att folk är hedningar om dom tror på andra religioner. Om en människa tänker på att göra gott för andra och menar det i sitt hjärta är denna människa en god människa, vilken religion han än har. Det där med syndare kommer ifrån att jag i skolmatsalen på skämt sa så med en lite mörkare röst för att försöka understryka att jag inte menade allvar.

Påstående: Jag anser syndare mindre värda.
Sanning: Sant. Men i den meningen att jag menar att en person som lever gott i sitt hjärta och hjälper andra på grund av vänlighet och vänvilja är mera värd en den människa som lever i en slags egen egosim där man sättar sig själv först i alla meningar och inte respekterar sinna medmänniskors värde. För en sån människa är för mig en syndare, inte bara mot gud, utan imot sinna medmänniskor.

Påstående: Jag predikar om gud och jesus hela tiden
Sanning: Falskt. Ibland så kommer gud upp på tal i en vanlig diskution för gud är en av mitt liv och ibland kan jag ta ett bibelcitat för att spegla hur jag tänker. Det är inte så att jag kastar in min tro i en diskution där det är helt irrelevant för det är ju just helt irrelevant. Anledningen till att gud har varit på tal så mycket dom senaste dagarna är därför jag blir hela inträngd i ett hörn när alla andra helt irrelevant säger saker som "du är inte dig lik" eller "vi är oroliga". Vad ska jag göra? Sitta tyst och titta bort? Är inte det en värre sak att totalt ignorerara er.

Påstående: Jag försöker få folk att konvertera till kristendommen.
Sanning: Falskt. Jag har en gång sagt i min blogg att eftersom Martin inte har ett skyddsnät i att tro på Gud som jag gör så vill jag att hans skyddsnät ska vara hans tro till sinna vänner. Jag har inte försökt konvertera någon men jag skulle bli glad om någon gjorde det.

Påstående: Jag är otrevligare och ignorerar allas åsikter
Sanning: Falskt. Eftersom jag gång på gång blir intryckt i otrevliga situationer där jag blir anklagad att vara otrevlig och annorlunda blir jag lite vred för jag vill inte höra det om och om igen. Vad skulle ni göra om ni hade en bra dag och sedan började folk anklaga er och inte slutade hur mycket man försöker förklara?
Och detta med att jag ignorerar alla andras åsikter gör jag verkligen inte. Men när jag får höra samma sak om och om igen så blir jag så nedstämd genom att ingen verkar lyssna på mig och därför orkar inte svara. Det är ju lixom ingen ide.

Påstående: Jag tycker illa om/hatar Kevin för han har en mera tro till vetenskapen än Gud och han förkastar min tro.
Sanning: Falskt. Alltså, detta är nog den dumaste anklagelse jag hört. Anledningen till att jag blev arg var för att jag trode att Kevin menade allvar med att han förstog vad jag sa och att han verkligen undrade vilken kyrka jag går till. Tankegången hos mig var då "Ja! Underbart, då kan han följa med och se att det är inget fel på gudstjänsten och att jag inte är med i en sekt!". Men när du sedan skrev ditt inlägg på ett sådant sätt så att det såg ut som att du ville ha all upmärksamhet och visa hur duktig du verkar vara så blev jag vred, mycket vred. Anledning? För det kändes att han hade gått ett steg längre och spelat på min lojalitet och tron på minna vänners godhet. Att du använde detta för att få ut information ur mig. Vid den tidpunkten var jag som sagt vred. Jag hatar dig inte Kevin men får man inte bli arg för en sak? Om du vill "hjälpa mig" (som ni så fint utrycker det) så aldrig, och jag menar ALDRIG gå bakom min rygg och lura mig för att få ut information. Fråga mig och jag kommer svara.

Påstående: Jag följer bibeln till minsta lilla ord.
Sanning: Falskt. Jag följer bibeln till dom regler där det behagar minna medmänniskor. Jag tror inte på förföljelse av homosexuella eftersom det dom utrycker är kärlek och jag ser inge fel i detta. Jag anser inte att kvinnor är nedanstående utan anser dom jämnlika och kanske lite högre än männ. Kvinnor har aldrig startat krig eller slåss som männ gör. Jag anser inte att man ska förfölja andra religioner eftersom en männsika som lever gott för sina medmänniskor ska inte förföljas utan ses upp till. Exempel på dessa är b.l.a buddhistiska munkar som har dedikerat sinna liv till att hjälpa andra.

Påstående: Jag anser att Satanism och Djävulsdyrkan är en dålig och hemsk tro.
Sanning: Sant. Djävulsdyrkan är att man offrar och tillber till onskan och detta kan omöjligen leda till gott. Och Anton LaVey syn på sin satanism förkastar jag också. Den går i grund och botten ut på att man ska tänka på sig själv först i alla situationer och sedan kanske (om man vill) hjälpa andra. Detta förkastar jag och menar att om en person är mindre ställd än en själv så ska man försöka hjälpa den personen även om det tar på ens personliga "komfort". Nu ska man inte följa nyllins skräck exempel på att om jag får tio kronor mer i lön måste jag ge 5 kronor till den andra mäniskan så att alla har lika ställt. Man ska se eftersig själv i situationer där andra människor inte tar skada. Nyllet använde ett exempel för att försöka förlara LaVeys syn på det hela. Exemplet lydde att om ens hus brann och ens bästa vänns hus brann samtidigt så skulle man först rädda sitt hus och sedan försöka hjälpa grannen. Hur jag ressonerar är annorlunda. Om mitt hus är endast mitt hus som jag har köpt och endast jag använder så räddar jag hellre min bästa vänns hus eftersom han kanske ser sitt hus mera värdefullt eller inte har råd med ett nytt. Jag kan alltid tjäna nya pengar och och skaffa en ny bostad. Det därimot kanske inte min vänn kan.

Påstående: Jag gillar inte anti-kristen musik och upprädanden.
Sanning: Sant. Av samma anledning som en mörkhyad person eller en med judisk tro inte gillar att lyssna på vit-makt musik eller få sånt kastat i deras ansikten så gillar jag inte att lyssna på death-metal som sjunger om hur hemsk kristendommen är eller höra en massa rabiata 14 åringar tala om hur ont det är med gud. Jag tror inte någon gillar att få sinna åsikter kränkta, vilka åsikter dom en har.

Påstående: Jag är katolik.
Sanning: Nja. Jag vet inte till vilken del av kristendommen jag tillhör. Jag har inte ens läst igenom första moseboken än. Den benämning som min tro är just nu är Kristen och efter jag har läst igenom Bibeln och ransakat min själ så får vi se vad jag är. Men just nu är jag Kristen.


Med dessa Sant eller Falskt frågor hoppas jag att er syn på min tro har ändrats till det bättre. Dessa ord är dom sista jag säger i denhär till synes oändliga debatten. Allt jag ber er om är att acceptera faktumet att jag är kristen, jag följer vissa levnadsregler enligt böckernas bok bibeln, jag tror på fadern, sonen och den helige anden, jag vill ibland kunna lägga ut en komentar som anspeglar på kristendommen ibland utan att bli fördömd och till sist att jag ibland måste avika för att gå på mässa eller någon annan högtid. Det är allt.

/Johan Ahlberg

4 comments:

Nfreak said...

Allvarligt talat, alla.. Back off!

Just nu är hela skiten i ett fullständigt dödläge, och all vidare diskussion kommer antagligen resultera i absolut ingenting.

Så Johan, behåll din tro, ingen säger nåt annat.

Alla andra, Låt honom vara, se vad som händer, är ni oroliga så håll en diskret uppsikt på det hela men mer än så ger ingenting för tillfället, han lyssnar inte i vilket fall och om ni är oroliga för att han hamnat i en sekt? well, nu om någon gång skulle väl vara tillfället, när alla hans vänner till synes hoppar på honom.

Jag har också oroats av hela situationen men sett från båda sidor så är det bästa att bara släppa det, vi vet alla hur Johan är (no offense) så det borde inte vara så chockande egentligen..

Nyllet said...

Jag vill understryka att jag talat med Ahlberg flera gånger IRL i dagarna, och då också förtydligat att jag inte anklagar hans tro eller något sådant. Jag har också poängterat ut att ingen påstår att han är fanatiskt troende, vi är bara oroliga och håller ett öga på situationen.

Hur man än vrider och vänder på det så är ju någonting konstigt om tolv personer och FRI är oroliga, därmed inte sagt att det konstiga är att Ahlberg är fanatisk. Det kanske troligaste är helt enkelt att Ahlberg av olika anledningar ofrivilligt ger den bilden. Saken är bara den att om det inte är så, utan han faktiskt är "skadad" så är det ju väldigt allvarligt. Hypotetiskt sett, altså. Därför fortsätter vi att hålla ögonen på Ahlberg, och vi fortsätter att prata med honom om det hela.

Personligen är jag ganska nöjd med vad han har sagt hitils, och kommer antagligen nöja mig med att hålla ett öga öppet.


Men jag håller fortfarande fast vid att Materialistisk Satanism är bland de vettigaste livsfilosofierna som finns. Jag har kommit en bit igenom The Satanic Bible, och än så länge håller jag med praktiskt taget allt. Det är mer än jag kan säga om de Kristna idealen, är jag rädd.

Kristendomen har ett och annat vettigt ideal, men de sju dödssynderna är ju t.ex. bara rent ut sagt elaka. Det känns mer som ett senmedeltida påhitt för att se till att alla människor är syndare. Det går ju inte att komma undan dem; Alla bryter mot dem. Och tur är väl det, för det vore ganska hemskt om ingen bröt mot dem...

Kent- said...

Heh. Nice allihop. Det verkar som om situationen är kontrollerbar från allas sidor (tror jag). Ville bara säga att bortsett från alla "felaktiga anklagelser" så har detta -nästan- varit en intressant religionsdiskussion ( stunder till och från). Jag har antagligen lärt mig att diskussioner om folks egna tron kanske inte blir bättre än så här, iallafall inte i "normala" fall.

Jag tänker lämna diskussionen efter denna kommentarpost genom att,trott eller ej, avsluta den med samma budskap som min absolut första post. Men den här gången måste alla förstå att detta inte är riktat åt en person utan för alla:

Jag är inte längre fullt determinerad om att världen är så som jag trodde att den var innan, vilket, hur motsägelsefullt det än låter, säger att jag än igen fullföljde det jag ville göra. Jag ska förklara detta förstås.

Du vet när man lyckas formulera sin egen åsikt/livs-syn och man är nöjd med den så mycket att orden själva nästan upplyser för en om hur världen är? Jag tror att vi alla är rätt nöjda med vad vi står för, men anklagelser för vad andra människor tycker att man är för person har i denna diskussion visat sig oundviklig.

Därför tror jag att vi alla nu har insett att de uppfattningar och handlingarna vi står för kommer i en värld att välsignas, och i en annan värld att förbannas. Förmågan att se det efter denna konflikt är guld.

Em-Man said...

Nfreak: Precis, enough already med detta snack om saker... ^^

Nu tycker jag vi ska ett trevligt kommande LAN tillsamans, med förhoppningsvist lite mer OFP som dom gamla goda tiderna. <3 ^^